varför ska jag alltid komma in på sånna bloggar om föräldrar som har förlorat sitt barn eller har ett barn som är sjukt..:( kan inte låta bli att tänka den DUMMA tanken att tänk om det händer oss? Leia är mitt allt, ljuset i mitt liv! Kan bara titta på Leia och börja gråta för jag är så lycklig att jag fick den gåvan att bli hennes mamma! Varför finns det sjukdomar som inte går att bota? Att hela tiden vara så orolig för sitt barn, sitta och vaka på nätterna och bara veta att mitt barn kommer aldrig få uppleva livet. Nej USH fy dumma dumma dumma :'(! Vill bara ge denna mamman en stor KRAM! Men sen ska man ju påminna sig själv att livet inte stannar upp utan att man ska leva livet och istället skratta och njuta av verenda sekund man får tillsammans med sitt barn!